Stadsutvecklingen i Borgå har länge riktats huvudsakligen västerut och därför hotas nu livskraften i byarna i periferin, speciellt skärgården, att tyna bort.
Borgå skärgård har ca 1900 permanenta invånare och av Borgås 5000 sommarstugor finns en stor del vid kusten. Största delen av skärgårdens invånare har traditionellt varit svenskspråkiga, men under de senaste åren har de finsk- och tvåspråkigas andel vuxit kraftigt. Skärgården ligger avlägset – att köra från centrum till exempelvis Pellinge kan ta 45 minuter, färjresan inberäknad.
Finland är de avlägsna öarnas och strändernas land och därför har riksdagen stadgat en skärgårdslag vars uppgift är att säkra ändamålsenlig grundservice och fungerande trafikförbindelser för skärgårdens invånare. För att trygga skärgårdens livskraft beviljar staten skärgårdskommunerna och kommuner med skärgårdsdel ett skärgårdstillägg baserat på de permanenta invånarnas antal.
Borgås skärgårdstillägg är årligen ca 1,6 miljoner euro, alltså nästan 16 miljoner euro på tio år. I Borgå har det här skärgårdstillägget inte riktats till specificerade mål utan det har ingått i kommunens totala statsunderstöd. Staten förväntar sig automatiskt att Borgå i gengäld förbinder sig att utveckla och upprätthålla livskraften i sin skärgård. Därför borde tjänstemännen och politikerna i Borgå känna sitt specialansvar i frågor gällande skärgården. Oförståelse för statsstödets ändamål och ansvar ger en vacklande politik. Det framkastade förslaget att stänga Pellinge barncenter är ett beklagligt exempel på detta. Barncentrets uppgift är att producera daghems- och skoltjänster för ön. Skärgårdsdelegationen som underlyder statsrådet gav redan år 2010 ett utlåtande till förmån för barncentrets bevarande men nu försöker man ändå ta upp frågan på nytt. Borgå borde fatta ett slutgiltigt klart och tydligt beslut i frågan och målmedvetet börja utveckla skärgården enligt sina skyldigheter. En bra början för en fungerande skärgårdspolitik skulle vara att verkställa det skärgårdsprogram för Östra Nyland som Posintra har gjort upp och att utnämna en gemensam skärgårdsombudsman för kommunerna.
Det skulle också behövas en liknande kritisk granskning av den politik som gäller Borgås små byar. Att förbinda sig samt konsekvent och långsiktigt följa gjorda beslut hör till god kommunalpolitik även om det ekonomiska läget skulle kräva att ärenden granskas på nytt.
Jere Riikonen